Kristianstad Kommun                                                                                    18/9 2009

Stadsbyggnadskontoret

 

Yttrande angående utställningshandling ”Vindbruksplan för Kristianstad kommun” och ”Miljökonsekvensbeskrivning för Kristianstad kommuns Vindbruksplan”

 

Innehåll:

Yrkande

Bakgrund

Allmänna synpunkter på utställningshandling ”Vindbruksplan för Kristianstad kommun” och ”Miljökonsekvensbeskrivning för Kristianstad kommuns Vindbruksplan”

Buller från vindkraftverk

Kommentarer till utställningshandling ”Miljökonsekvensbeskrivning för Kristianstad kommuns Vindbruksplan”

Kommentarer till utställningshandling ”Vindbruksplan för Kristianstad kommun”

Bilagor:

Lavfrekvent stöj från store vindmöller, professor Henrik Möller mf, Aalborgs Universitet

Utlåtande om samrådsplan Helsingborgs, Höganäs och Ängelholms kommuner. Vindkraft en studie i buller med dess konsekvenser. Göran Stenberg.

DVD ”I Skuggan av en vindkraftpark” med tillägg: intervju med Gunilla Waldeman och Bertil Johannson.

Effects of the wind profile at night on wind turbine sound, G.P. van den Berg, University of Groningen, Nijenborgh 4, 9747 AG Groningen, Netherlands

Bullerfria områden i Skåne Länsstyrelsen/Vägverket Scandiaconsults nr 715242

Simple guidelines for siting wind turbines to prevent health risks, George W. Kamperman, Richard R. James, NOISE CON 20082008 July 28-31

 

 

Yrkande

 

Att, utställningshandling Vindbruksplan för Kristianstad kommun och Miljökonsekvensbeskrivning för Kristianstad kommuns Vindbruksplan skall förkastas, revidering är inte möjlig på grund av de brister som finns och med de nya fakta som framkommit.

Att, områdena A2, A4, B1, B2, B3 och B4 klassas som C områden. Alltså inte lämpliga för vindkraftsetableringar.

Att, i en ny (eller reviderad) vindbruksplan gränsvärde för bullerstörningar sätts till 35dB(A)

vid fastighetsgräns.  Endast i redan tidigare bullerstörda områden (över 40dB(A) skall gränsvärdet 40dB(A) användas.

Att, vid risk för ”rena toner” skall Naturvårdsverkets regler gälla: -5dB(A) från gränsvärde.

Att, beslut fattat med stöd av bullerberäkningar: kärnbullernivå som anges som maximal i tillverkarens manualer skall gälla ingen nedskruvning ”mode” skall accepteras.

Att, en säkerhetsmarginal från beräkningarna sätts till -5dB(A)

Att, Naturvårdsverkets föreskrifter följs i avseende av ”råhetstal/längd” i beräkningar .

Att, vid differens mellan beräknad dB(A) vägning och dB(C) vägning som överstiger 10dB skall inga tillstånd skall ges.

Att, inga större vindkraftsetableringar beviljas där ett stort motstånd från befolkningen finns.

 

 

 Bakgrund.

Från  Kristianstad Kommuns hemsida:

”Vindbruksplanen antogs som ett policydokument i KF 20081209. För att dokumentet ska få högre status vid överprövningar och vid tillståndsprövningar enl nytt lagförslag ska planen ställas ut med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och sen antas som en tematisk översiktsplan. Förslag till MKB har tagits fram av extern konsult och utställning beräknas pågå mellan mitten på juli till mitten på september 2009.”

 

Att kommunfullmäktige antog vindbruksplanen  20081209 utan en MKB innebär som nämnts att vindbruksplanen endast kan ses som ett policydokument.

Att en MKB i efterhand färdigställts av samma konsult som gjort vindbruksplanen ändrar inte i sak det faktum att vindbruksplanen fortsatt får ses som ett policydokument.

Därför bör inga beslut fattas i ansökningar för vindkraftetableringar innan en ny eller en reviderad vindbrukslsplan har antagits.

Dock med undantag av mindre vindkraftverk med en max höjd på 20m och rotordiameter understigande 3m.

 

Eftersom det har visat sig att det nuvarande policydokumentet har allvarliga brister i analysen av bl. a landskapsrummet, miljökonsekvenser, hälsoaspekter för befolkningen, och skydd av rödlistade fågel och fladdermössarter, torde ett stopp i tillståndsgivning för vindkraftetableringar gynna alla berörda parter tills en klar och tydlig vindbruksplan har antagits.

För att denna vindbruksplan skall vara hållbar och även kunna inlemmas i den kommunala översiktsplanen krävs att den är väl underbyggd hos kommunens medborgare.

Därför är det av största vikt att de synpunkter som inkommer på utställningshandlingen      vindbruksplan för Kristianstad kommun noggrant beaktas och slutsatserna som dras därav är mycket noggrant underbyggda. Detta för att säkerställa den demokratiska processen som skall föregå beslut i kommunfullmäktige.

 

Att riksdagen beslutat att ett rammål om totalt 30TWh/år varav 20TW avser landbaserad vindkraft innebär inte att enskilda kommuner i Sverige skall ”pressa” igenom vindbruksplaner som är oförenliga med andra intressen än vindkraftsexploatörernas.

Ett rammål betyder att förutsättningar för målsättningen skall utredas.

En rad faktorer måste tas hänsyn till bl. a om det är praktisk och teknisk möjligt att uppfylla målsättningen.

Kungl. Vetenskapsakademien anser inte att rammålet om 30TWh/år till 2020 är genomförbart.

(Uttalande om vindkraft 14 september 2009  Kungl. Vetenskapsakademiens energiutskott)

 

 

 

En stor folklig opinion mot planerade vindkraftsetableringar har uppstått framförallt på Linderödsåsen.

Även på andra orter i kommunen finns en stark skepsis för vindkraftsetableringar.  Gemensamt för alla dessa områden är att de betraktas som tysta -30dB(A) och att attraktionskraften för att bo där eller flytta dit är just tystnaden.

Vindvals rapport 5866 ger klart besked i sammanfattningen: Driv inte igenom projekt i områden med starkt motstånd.

 

 

 

Allmänna synpunkter på utställningshandling ”Vindbruksplan för Kristianstad kommun” och ”Miljökonsekvensbeskrivning för Kristianstad kommuns Vindbruksplan”

Hela utställningshandlingen Vindbruksplan för Kristianstad kommun och Miljökonsekvensbeskrivning för Kristianstad kommuns Vindbruksplan verkar vara gjord efter en i förväg beslutad agenda.

Detta är inte rimligt, en MKB skall förutsättningslöst utreda konsekvenser och påverkan på miljö och landskapsbild även hälsoaspekter för befolkningen skall utredas.

Utställningshandlingen Vindbruksplan för Kristianstad kommun pekar ut en rad områden lämpliga för vindkraftsetableringar, att dessa områden sammanfaller med tidigare ansökningar för vindkraftsetableringar är anmärkningsvärt.

Ett konsultuppdrag av denna omfattning och dignitet får inte vara påverkad av enskilda ekonomiska intressen.

Som nämnts är hela upplägget och utgångsförutsättningarna felaktiga detta beror antagligen på att de nya forskningsrapporter och erfarenheter som tillkommit efter att arbetet med vindbruksplanen påbörjades inte fanns eller har beaktats. Dessa kunskaper och framtida utvärderingar av redan etablerade vindkraftsanläggningar framförallt i skogsmiljö måste ligga till grund för en ny vindbruksplan.

De subjektiva uttalanden som framförs i utställningshandlingarna bl. a i landskapsanalysen och de sakfel som upprepas angående den förväntade miljönyttan med vindkraft får inte förekomma i en ny (eller reviderad) vindbruksplan.

Mycket av texten i utställningshandlingarna måste ses som subjektiva politiska uttalanden, ingen analys utifrån vetenskapliga grunder finns.

Många slutsatser dras utan underbyggnad av forskningsrapporter och studier, en stor del av texten är direkt kopierad från hemsidor bl. a Energimyndighetens och Naturvårdsverkets utan att detta anges.

Kartmaterialet är undermåligt det är i princip omöjligt att tolka. 

Enkla begrepp som el, energi och fossilabränslen används utan sammanhang, man till och med förväxlar begreppen i vissa stycken.

 

Buller från vindkraftverk.

Problemen med buller från vindkraftverk har uppmärksammats allt mer i takt med den ökande storleken på vindkraftverken och från studier och erfarenheter från befintliga etableringar.

De forskningsresultat och standarder som refererats till i utställningshandlingarna och även från Naturvårdsverket bygger på äldre undersökningar där vindkraftverken var betydligt mindre än de som projekteras i dag.

Tidigare studier baseras oftast på vindkraftverk i storleksordningen 0,2- 0,5 MW, de som i nuläget är aktuella är mellan 2 och 3MW.

Lågfrekvent buller (under 200Hz) och infraljud (under 20Hz) anses vara ett stort hälsoproblem. Många forskningsrapporter bevisar detta.

Att lågfrekvent buller alstras av större vindkraftverk är helt klarlagt i många studier.

Var de lågfrekventa ljuden genereras är ännu ej helt klarlagt många studier och rapporter hävdar att det uppstår när rotorbladen passerar tornet.

Troligen är det en samverkan av olika faktorer, dels tryckskillnaden i luften när rotorbladen passerar tornet och även de aerodynamiska ljud som alstras av rotationen hos rotorbladen genom luften.

En tekniker (Arise Wind) har uttryckt det som : för varje gång ett rotorblad passerar pelaren är det som tvärbroms i maskineriet.

För stora vindkraftverk (+1MW) spelar troligen generatorljud och buller från växellådor in även komponenter som hydraulaggregat och annan styrutrustning bidrar till bullret.

Det senare måste tas hänsyn till i ett längre perspektiv. Alla mekaniska komponenter som kugghjul, lager, hydraulpumpar/motorer, slits med tiden av friktionen mellan roterande komponenter. I så stora konstruktioner som vindkraftverk i storleksordningen 1-3MW är det helt omöjligt att tillverka kugghjul och andra delar med en tolerans som ger en tillfredställande måttnoggrannhet. Detta beror främst på de avvikelser i bearbetningsmaskinerna som naturligt förekommer, ingen maskin hur noggrann den än är kan bearbeta så stora komponenter till en toleransnivå som ofta anges i ritningsunderlaget.

Det stora problemet är längdutvidgningskoefficienten i olika material och komponenter och deras geometriska form som skall samverka.

Värme och kyla gör att olika material utvidgar sig olika och ger därmed ett ökat slitage.

(längdutvidgningskoefficient a är lika med den relativa längdökning som uppkommer hos ett ämne då dess temperatur ökar 1 K(kelvin) (a x10 upph. -6/K). Exempelvis stål a=11,5)

Speciellt slitage i planetväxelns kugghjul orsakar ett stigande buller. En 2-stegs planet växel , som i Vestas V-90 3MW utväxling 1:104 , består av ett antal  kugghjul: planethjulen roterar runt solhjulet samtidigt som dessa roterar i ringhjulet (invändiga  kuggar) som normalt är fixerat i växellådshuset.

Det är i princip omöjligt att tillverka kugghjul med en teoretiskt exakt envolventprofil i dessa dimensioner speciellt för transmissioner med invändiga kuggar.

Varvtalet på utgående axel till generatorn är 1.680 Rpm (max 2.900Rpm). Växellådans vikt är 22.800kg och generatorns 8.600kg, så det är ganska lätt att förstå att bullret ökar med tiden speciellt som momentet hela tiden växlar på grund av vindförhållanden.

 

Alla bullerdata som anges är teoretiska eller angivna från nya vindkraftverk.

Dessutom garanteras det angivna dB(A) värdet inte av tillverkaren.

Att ökat buller uppkommer efter en tid är uppenbart.

Därför bör en säkerhetsmarginal på minst -5 dB(A) finnas i tillståndsgivningar för vindkraftverk över 0.5MW.

 

Svalövs kommun skriver i sin policy för lokalisering av vindkraftverk 2007-12-03.

”För att under sommaren kunna sova med öppet fönster, bör ljudnivån inte överstiga 35dB(A) vid bostadshus”

”Nya vindkraftverk och grupper av vindkraftverk skall i normalfallet lokaliseras på ett avstånd av minst 700 meter från verksamhetsområdets fastighet”

 

 

 

Kommentarer till utställningshandling ”Miljökonsekvensbeskrivning för Kristianstad kommuns Vindbruksplan”

(Kursiv text och sidhänvisning från utställningshandlingen)

 

En stor del av texten är identisk med den i utställningshandlingen ”vindbruksplan för Kristianstad kommun” många påståenden och slutsatser upprepas på flera ställen.

Därför utelämnas kommentarer i de fall det redan kommenterats i ”Kommentarer till utställningshandling vindbruksplan för Kristianstad kommun”

 

Sid 4

 I denna miljökonsekvensbeskrivning omfattas endast de miljömässiga konsekvenserna som en antagning av planen kan antas innebära. De ekonomiska och sociala konsekvenserna hanteras följaktligen inte här.

Dessa konsekvenser är av mycket stor betydelse för en framtida utveckling av hela kommunen och bör därför vara en av de viktigaste aspekterna i en MKB.

Sociala och ekonomiska aspekter för kommuninnevånarna som kan komma att bli drabbade av större vindkraftsetableringar sammanfaller och bör ses i ett helhetsperspektiv. 

Att människor i närheten av större vindkraftsetableringar far mycket illa visar många studier och rapporter, Oxhultsparken i Hishult är ett exempel i vår närhet, framförallt bullerstörningar ger upphov till mycket allvarliga sociala störningar.

De ekonomiska aspekterna förstärker givetvis de sociala, att veta att huset man äger och bor i    kommer att bli i princip osäljbart är för de flesta en fruktansvärd insikt.

Att känna att ha blivit berövad sitt hem (både socialt och ekonomiskt) är för de flesta den värsta situationen man kan hamna i.

Banker har redan ifrågasatt säkerheter i fastigheter, enbart på grund av ansökningar från närliggande eventuella vindkraftsetableringar, detta kommer att om det realiseras innebära många personliga tragedier.  (Referens lämnas på begäran mot sekretess skydd)

 

Sid 5

Den politiska styrgrupp som övervakat vindbruksplanens framtagande har en uttalad ambition att bidra till ett hållbart samhälle genom att uppnå målet om en fossilbränslefri kommun. Det sammanfattande direktivet från styrgruppen var att planen bör ge utrymme i landskapet för en så stor del som möjligt av de 1000 GWh/år (1 TWh/år) som utgör kommunens totala elförbrukning. Vindkraft intresset måste därför väga tungt i förhållande till andra intressen.

En fossilbränslefri kommun har inget med vindkraft att göra eftersom 98% av el producerad i Sverige är fossilbränslefri. I Kristianstad kommun produceras ingen el från fossila bränslen.

(Årlig energistatistik el, gas och fjärrvärme, Statistiska centralbyrån SCB)

Att 1 TWh/år skall produceras i landskapet motsägs av att den planerade etableringen på Taggen kommer att producera denna mängd el.

 

Bedömningen av de olika karaktärernas känslighet respektive tålighet i förhållande till en vindkraftsutbyggnad har jämförts med synpunkter som inkommit från allmänheten via en enkät på internet. Stor samstämmighet fanns mellan planens och allmänhetens bedömningar.

Att dra slutsatser av en enkät på Internet hör inte hemma i en MKB.

 

Sid 6

A-områden (gröna ytor) - ”Områden som prioriteras för större

vindkraftetableringar”Dessa områden har mycket goda förutsättningar för att hysa vindkraftetableringar. Här föreligger inga allvarliga konflikter med motstående intressen. Vid närmare studier kan det dock visa sig föreligga detaljerade bevarandevärden, såsom nyckelbiotoper och fornlämningar.

De flesta A områden har inte goda förutsättningar för vindkraft på grund av för dåliga vindförhållanden och turbulens i vindarna. Stora konflikter med motstående intressen finns: natur och rekreationsvärden, omöjliggörande av utveckling på närliggande fastigheter, sociala och ekonomiska konsekvenser för boende i närheten, påverkan på rödlistade fågel och fladdermössarter.

 

Restriktioner & Rekommendationer

I vindbruksplanen anges en rad restriktioner som skall beaktas i samtliga lägen i kommunen, d v s oavsett områdets lämplighetsklass. Dessa rör bland annat: Att Naturvårdsverkets riktlinjer för bullerpåverkan samt Boverkets riktvärden om skuggpåverkan följs.

Det har visat sig att i stort sätt samtliga ansökningar för vindkraftsetableringar innehåller felaktigheter: naturvårdsverkets anvisningar följs inte i bullerberäkningar med avseende av råhetstal mm.

 

Sid 8

Enligt Statens offentliga utredningar (SOU 1999:75) producerar ett vindkraft verk på 1 MW ca 2,5GWh/år, vilket betyder att ett verk på 2 MW (en numera vanlig storlek på verk) kan producera ca 5 GWh/år. Ett stort vindkraft verk kan således tillgodose behovet av hushållsel i ca 1000 villor varje år. För varje GWh el producerad med vindkraft kan dessutom utsläppen minskas med ca 1000 ton koldioxid, ca 1,2 ton svaveldioxid och ca 1 ton kväveoxider (förutsatt att den ersätt er el producerad i fossilbränsleeldade anläggningar)(SOU 1999:75). Dessa beräkningar förutsätter förhållandevis goda vindförhållanden. Det antal kWh el som vindkraft verken på land i Kristianstad kommun i praktiken kan producera

förväntas bli något färre; ett vindkraft verk på 1 MW kan här i genomsnitt uppskattas producera 2,1 MWh/år..

Detta påstående är felaktigt och saknar grund. I Sverige kan inte el producerad av vindkraftverk ersätta fossila bränslen eller sänka några miljöpåverkande utsläpp, som nämnts tidigare produceras 98% av all el fossilfritt i Sverige. Källhänvisning till en tio år gammal utredning är inte relevant.

 

Enligt en beräkning gjord av ett annat energiföretag har ett för svenska förhållanden normalstort landbaserat vindkraft verk med en installerad effekt på max 2 MW utvunnit den energi som åtgår att tillverka alla delar till kraft verket inom ca 10 månader från i drift tagandet (Wikipedia, med hänvisning till Kraft ö AB).

Detta påstående är mycket anmärkningsvärt, källhänvisning är Wikipedia (ett allmänt forum på Internet) man hänvisar också till Kraftö AB.

Kraftö AB organisationsnummer 5567087456  är en vinkraftexploatör med tveksamt rykte.

 

Senaste bokslut ger till hand följande information:

Rörelsens intäkter 95 KSEK

Resultat efter avskrivningar -3240 KSEK

Resultat efter finansnetto -3223 KSEK

Nettoresultat -3223 KSEK

Antal anställda 3

Rating (0-100) 22 Limit 2000 SEK

Kredit mot säkerhet

 

Att en konsult i en MKB hänvisar till internetforum och nystartade vindkraftsexpoatörer utan erfarenhet av reell verksamhet i frågan tyder på ett synnerligen oseriöst förhållningssätt till uppdragsgivaren. 

 

Tiden för att vindkraftverket skall producera energin för framställningen av desamma är givetvis mycket svårt att beräkna.

Följande fakta kan ge en uppfattning av detta.

Ett Vestas V90 3 MW 105m väger ca 300 ton stål och ca 30 ton rotor plast mm

Bara i masugnsprocessen åtgår 4 MW för att producera ett ton råstål , då tillkommer brytning av malm i gruva , krossning av malm , tillverkning sinter/pellets , transporter till masugn , förädlig av råjärn , valsning till coil , klippning mm från coil till format , valsning  av torndelar  , svetsning, svarvning / borrning av flänsar etc . etc

Transport till uppställningsplats , anläggande av vägar och fundament ca 1.000 ton betong , dragning av kablar , nya ställverk och transformatorer etc.

Även utbyggnad av reglerkraft bör räknas in.

 

Sid 11 och 12 (naturvärden)

 

En av de mest speciella skogstyperna i kommunen är den naturskogslika bokskog som finns i ett flertal raviner utmed Linderödsåsen och utgör goda habitat för en mängd känsliga och hotade arter.

 

Vindkraft en har som syfte att producera el på ett förnyelsebart och miljövänligt sätt , vilket i ett längre perspektiv inverkar positivt på bevarandet av värdefulla naturmiljöer. Exempelvis kan utsläppen av ämnen som orsakar försurning och övergödning reduceras om fossilbränsleproducerad el ersätts med el producerad av vindkraft . På så sätt inverkar vindkraft en positivt på möjligheterna att stoppa minskningen

av den biologiska mångfalden i många naturområden.

Återigen ett felaktigt uttalande byggt på ett ovetenskapligt och populistiskt resonemang.

Om konsulten anser att fossilbränslen i andra länder skall ersättas av el producerad från vindkraftverk i Kristianstad kommun bör detta klart redovisas och även redogöras för hur det praktisk och tekniskt skall gå till.

 

Denna fysiska påverkan kan bland annat medföra ändringar i de hydrologiska förhållandena i området, både tillfälligt och permanent, vilket vissa naturvärden kan vara mycket känsliga för. Det kan exempelvis handla om sänkning eller höjning av vattenståndet, ändring av markens beskaffenhet, grumling eller annan förändring av vattnet, etc. I värsta fall kan en etablering orsaka att hela system i närheten som är känsliga för sådana förändringar skadas.

De hydrologiska konsekvenserna utreds inte på något ställe i MKBn. Att en mängd ca 1.000 ton tunga betongfundament med stora hårdjorda områden i kring dem plus vägar till uppställningsplatserna inte beaktas i ett hydrologiskt perspektiv är anmärkningsvärt.

Speciellt i område A2 och A4 där en stor mängd vindkraftverk kan rymmas enligt konsulten.

Gladekärret i område A4 är den största våtmarken på Linderödsåsen. Om dessa känsliga områden (A2 och A4) bebyggs med vindkraftverk kommer troligen de hydrologiska förhållandena att starkt påverkas. Linderödsåsens bäckar och åar som avvattnar de stora mossarna och kärrområdena påverkar de hydrologiska förutsättningarna för stora delar av slätten nedanför även Vramsån och Mjöån mf vattendrag, ändrade förhållanden kan få mycket allvarliga konsekvenser på vattenförsörjningen och grundvattennivån för stora delar av Kristianstadslätten. Ett påverkat flöde i Vramsån kommer troligen att ge allvarliga miljöeffekter i form av stora vårfloder och risk för uttorkning på sommaren. De nyckelbiotoper som finns längs Vramsån och även i flera mindre vattendrag som har sitt ursprung från våtmarkerna på Linderödsåsen riskerar att utplånas om vindkraftetableringarna kommer till stånd.

”Andra viktiga områden som klassats högt för sina biologiska värden är de strömmande

vattendragen, bl. a.Vramsån, som är utpekat enligt EUs habitatdirektiv. Även svenska

Världsnaturfonden, WWF, har valt ut Vramsån som ett av de värdefullaste vattendragen i

Sverige på grund av de höga biologiska värden som finns här. Ädellövskogarna på

Linderödsåsen nordöstra sluttning är också uppmärksammade av svenska Världsnaturfonden

som speciellt värdefulla på grund av sina höga biologiska värden.” (Biosfärområde Kristianstads

Vattenrike Ansökan till UNESCO 2005)

(Ramsarkonventionen SÖ 1975:76)

 

Att återställa marken (efter en vindkraftsetablering) och ta bort fundamenten är inte praktiskt eller ekonomiskt möjligt utan att ytterligare stora miljökonsekvenser kan bli följd.

”Mjöån, biflöde till Helgeå, ett av länets renaste vattendrag och ett rikt djurliv.

Mjöån avvattnar Fjällmossen uppe på Linderödsåsen och rinner ned mot slätten genom urberg, men också genom hyperitdiabas, som buffrar vattnet. Bibehållande av värden: Ån får inte regleras eller förorenas, om värdena skall bestå.” (Från Bjäre till Österlen Skånska natur och kulturmiljöer, Länsstyrelsen i Kristianstads län 1996)

”Generellt hyser bäckarna på Linderödsåsen en rik bottenfauna. Återkommande uttorkning och igenslamning av bottnarna utgör ett stort hot mot öringbestånden och bottenfaunan.”

(Vägverket Region Skåne vägutredning med miljökonsekvensbeskrivning

Region Skåne för väg E22 delen Hörby norra - Vä. objekt nr 108)

 

 

Detta innebär inte att vindkraftsetablering per automatik skulle vara omöjlig i de skyddade områdena; i vissa fall bör samordning istället kunna ske.

Vad denna samordning innebär redovisas inte av konsulten. Vilket måste anses som synnerligen anmärkningsvärt i en MKB för ett eventuellt projekt av denna dignitet.

 

Sid 14

Miljöpåverkan & åtgärder

När det gäller vindkraftens konsekvenser på bebyggelse och boendemiljön är det främst den närmaste omgivningen som påverkas. Framför allt handlar det om störningar i form av ljud och skuggor. Det kan dock även handla om en samverkan mellan olika faktorer som kan påverka hur individen upplever effekterna på sin boendesituation samt eventuellt om en påverkan på näringsverksamhet och/eller fastighetsvärde.

Den närmaste omgivningen påverkas givetvis av buller och skuggstörningar. Men hela landskapsbilden i kommunen kommer att drastiskt påverkas eftersom de stora A områdena är på höjder/åsar.

Att individer blir drabbade av störande buller och skuggor i en tidigare tyst miljö och dessutom inser att sina fastigheter blir i stort sätt värdelösa är uppenbart och borde i en MKB utredas noga med alla konsekvenser det kan ge. All mark som ligger över gränsvärde för buller blir omöjlig att bebygga. Detta inskränker således på äganderätten vilket heller inte utreds i MKBn.

Flera ledande fastighetsmäklare intygar att fastighetsvärden avsevärt kommer att sjunka om vindkraftverk etableras i närheten (upp till 3 km) av fastigheter som hyser ett mervärde i form av naturupplevelse och tystnad.

Enbart rykten om en vindkraftsetablering gör dessa fastigheter så gott som osäljbara.

(Referens lämnas på begäran mot sekretess skydd)

 

 

Naturvårdsverkets riktlinjer för bullerpåverkan från vindkraft ska avståndet mellan bostadsbebyggelse och vindkraft verk vara sådant att en ljudnivå på 40 dB (A) invid fasaden inte överskrids(ekvivalent nivå gäller som riktvärde). I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud gäller 35 dB(A)

Ljudnivån 40/35 dB(A) skall inte betraktas som ett riktvärde utan ett gränsvärde (i vissa beslut anges begränsningvärde) vidare måste tiden för mätningar anges, begreppet ekvivalent måste specificeras.

 Bullerpåverkan från vindkraftverk är den enskilt största och mest påtagliga störningen både direkt i form av olägenhet av bullret och av de hälsoproblem det kan ge upphov till och måste därmed utredas mycket noggrant.

Boende upp till 1.900m från en vindkraftetablering i Tyskland upplever mycket stora bullerstörningar speciellt på natten. Etableringen består av 17st 1,8 MW verk, alltså betydligt mindre verk än de som konsulten förutspår för etableringar i Kristianstad kommun (2,5MW)

(Effects of the wind profile at night on wind turbine sound, G.P. van den Berg, University of Groningen, Nijenborgh 4, 9747 AG Groningen, Netherlands)

En svensk studie visar på sömnstörningar hos människor boende i närheten av vindkraftverk.

I studien är dock storleken på vindkraftverken endast 0.2 -0.8MW och i ett fall 1,5MW (Landskrona)

(Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Eja Pedersen mf, Rapport 5956 Naturvårdsverket / Vindval 2009)

Konsulten har helt utelämnat denna problematik i MKBn

 

 

 

 

Innehåller ljudet tydligt hörbara tonkomponenter, så kallade ”rena toner”, bör riktvärdet sänkas med 5dB (A), eftersom sådana toner upplevs mer störande än annat ljud samt är lättare att uppfatta och därför inte kan maskeras av annat ljud så lätt . Ljudet från moderna vindkraft verk innehåller dock mycket sällan denna typ av toner.

I fältupptagningar av ljud från Vestas V-90 2 MW (som är en av de vanligast förekommande modellen i ansökningar) har konstaterats ”rena toner” i frekvenserna 650 Hz och 2 KHz.

(Oxhulstparken Hishult Maj 2009, professor M. Rondin)

 

Enligt miljöbalkens lokaliseringsprincip ska den plats väljas för en etablering där ändamålet uppnås med minsta påverkan och olägenhet för människors hälsa och miljön. Detta innebär att varje lokalisering måste anpassas till både platsens och det omgivande landskapets förutsättningar för vindkraft . Dessa förutsättningar påverkas mycket av hur de närmst berörda upplever att vindkraften samverkar eller konkurrerar med deras användning och relation till landskapet. Faktorer som starkt kan påverkas av att det finns en personlig vinst som kan kompensera eventuella nackdelar, exempelvis andelsägande i vindkraft verk.

Att personlig vinst som konsulten hänvisar till skulle öka acceptansen och därmed förminska olägenheten för människor hälsa och miljö måste ses som en felskrivning eller tryckfel i MKBn. Därför lämnas inga vidare kommentarer.  Givetvis finns inget stöd för detta i miljöbalken.

 

Sid 15

Lågfrekventa ljud påverkar människor mer än ljud som inte domineras av låga frekvenser och besvär kan komma redan vid låga ljudnivåer, strax över den normala hörtröskeln. Bland annat kan en exponering av lågfrekvent ljud leda till symptom som trötthet, huvudvärk och störd sömn. Ljud dominerat av låga frekvenser kan även breda ut sig över längre sträckor än annat ljud. Enligt naturvårdsverkets hemsida finns idag inga studier som visar att lågfrekventa ljud från vindkraft verk kan ge en negativ påverkan på människor och djur. De studier som hittills utförts har dock främst gjorts på verk mindre än 1 MW, vilket betyder att det inte finns kunskap om hur mycket lågfrekvent ljud som faktiskt avges från de större vindkraft verk (2-3 MW) som planeras idag.

Det finns mycket kunskap om lågfrekvent ljud från större vindkraftverk och många studier pågår för närvarande i ämnet.

Bullerstörningar med lågfrekvent ljud rapporters från USA upp till 3.000 meter ifrån vindkraftsetableringar.

(Simple guidelines for siting wind turbines to prevent health risks, George W. Kamperman, Richard R. James, NOISE CON 20082008 July 28-31)

 

 Sid 16

Utan en genomtänkt planering och lokalisering av vindkraften i kommunen finns stor risk för att betydelsefulla värden i landskapet påverkas negativt. Placeras vindkraft verken utan hänsyn till boendemiljöer, biotoper och bevarandevärden för natur- och kulturmiljön kan utbyggnaden ge stora negativa effekter på dessa miljömål. Vindbruksplanen är här ett första steg i rätt riktning genom att den sätter upp en övergripande strategi för hur dessa negativa effekter ska kunna minimeras.

Detta uttalande måste betecknas som mycket motsägelsefullt: den underförstått uttalade målsättningen med hela utställningshandlingen ”vindbruksplan för Kristianstad kommun”verkar vara att etablera så många vindkraftverk som möjligt i de områden i kommunen som av Länsstyrelsen betraktas som ”tysta” och som hyser många bevarandevärden för natur och kulturmiljön.

(Bullerfria områden i Skåne Länsstyrelsen/Vägverket Scandiaconsults nr 715242)

 

Dessutom är vindförhållandena i dessa områden tveksamma för vindkraftsetableringar på grund av uppgifter som framkommit efter den felaktiga vindkarteringen som konsulten baserar sina uppgifter på.

 

Sid 17

Enligt beräkningar för de vindförhållanden som råder i Kristianstad kommun producerar ett vindkraft verk på 1 MW i genomsnitt 2,1 GWh/år. Utgår vi från verk som har en genomsnittlig effekt på 2,5 MW (genomsnitt av de framöver vanliga storlekarna på verk 2 MW och 3 MW) producerar de 5,25 GWh/år. Kommande beräkningar har gjorts utifrån dessa värden.

Om ett 2,5 MW vindkraftverk skall producera 5,25 GWh/år förutsätter det en verkningsgrad på ca 25%.   (2.5 (MW) x 8.760(h/år) x 24% = 5.200MWh/år)

Alltså skulle vindförhållandena i Kristianstad kommun vara betydligt större än genomsnittet för samtliga Sveriges vindkraftverk varav det stora flertalet är placerade kustnära på västkusten med optimala vindförhållanden och den största etableringen i Öresund (49 st 2,3MW Lillgrund). Dessutom pekar konsulten ut A områden i skogsområden, för det stora flertalet av de möjliga vindkraftsetableringarna, där verkningsgraden på grund av turbulens och svaga vindar inte torde överstiga ca 16% ens med de mest optimistiska beräkningarna.

 

Studierna och övervägandena i vindbruksplanen har visat att det är tveksamt om kommunstyrelsens mål om en fossilbränslefri kommun fullt ut går att uppnå genom vindkraft på land utan att visuellt känsliga landskapskaraktärer måste tas i anspråk och/eller att lägen där vindkraft etableringar innebär påtagliga konflikter med motstående intressen måste accepteras.

I Kristianstad kommun finns ca 35000 hushåll som varje år förbrukar i genomsnitt 5 MWh energi per hushåll. Det behövs följaktligen ca 175 GWh/ år för att täcka alla hushålls energiförbrukning i kommunen.

Om, som konsulten hävdar, ett genomsnitts hushåll i Kristianstad förbrukar 5 MWh/år (5.000KWh/år) energi om året torde Kristianstad kommun vara ett föredöme för alla kommuner som strävar efter energibesparingar. Blir detta genomfört i hela Sverige kommer besparingarna att bli enorma. Dock kan ökad ohälsa innebära ökade kostnader eftersom alla enskilda hus, flerfamiljsbostäder och sjukhus och andra vårdinrättningar förutsätts vara ouppvärmda.

(5.000KW/h år brukar räknas som ett medeltal för el förbrukning dock ej energiförbrukning för tillexempel uppvärmning av bostäder)

Detta visar återigen att MKBn är ett hastverk utan någon vetenskaplig granskning av texten, så flagranta felaktigheter kan inte anses som seriöst och visar på ett mycket dåligt omdöme av konsulten.

 

Sid 18

 

Scenario 1 – full utbyggnad i alla A- & B-områden

Detta scenario innebär en full utbyggnad av vindkraft i alla områden som är lämpliga för vindkraftsetablering, A- och B-områden. Syftet med detta alternativ är att göra en så stor utbyggnad som möjligt utan etablering i de områden som ansetts olämpliga för vindkraft , C-områden. Den totala energiproduktionen blir här mycket stor och skulle väsentligt kunna minska de utsläpp som orsakas till följd av kommunens energiförbrukning.

Återigen det går inte att minska några utsläpp som inte finns. Slutsatsen bygger antingen på okunskap från konsulten eller på att läsaren (uppdragsgivaren) inte förutsätts ha några bakgrundskunskaper.

 

 

 

 

Sid 34

En utbyggnad av vindkraft en i Kristianstad kommun ger upphov till såväl positiv som negativ miljöpåverkan. Den positiva påverkan utgörs främst av att vindkraft en på ett förnyelsebart och miljövänligt sätt kan producera energi som kan ersätta energi producerad med fossila bränslen.

Samma kommentar som ovan.

 

 

Kommentarer till utställningshandling ”vindbruksplan för Kristianstad kommun”

(Kursiv text och kapitelhänvisning från utställningshandlingen)

 

Kapt 1.1

En viktig målsättning är att se till att ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör, och att göra detta på ett sätt så att vindenergin i kommunen utnyttjas optimalt. Viktigt är också att bruket av vinden som energiresurs inte medför att andra värden och möjligheter påverkas negativt.

 

Att el produktion från vindkraftverk, med allt vad det innebär av utbyggnad reglerkraft mm, betecknas som miljövänligt är en felaktig slutsats, fakta och forskningsresultat konstaterar att el produktion i vindkraftverk i vissa fall snarare ökar det totala utsläppen av bl. a CO2. Detta beror på ett sämre utnyttjande av fossila kraftkällor som behövs för att reglera den ojämna och osäkra el produktionen som vindkraft innebär.

I Danmark finns lika många kolkraftverk som tidigare trots en massiv utbyggnad av vindkraften.

Produktionen av el i kolkraftverken har till och med ökat.

(Elproduktion och CO2-utsläpp i Danmark 1990 – 2007, Energistyrelsen och Energinet, Danmark)

För Sveriges del kan vindkraften regleras med utbyggnad av vattenkraften, ca 30%  om rammålet om 30 TWh vindkraftsel skall genomföras, de mycket stora miljöstörningar som detta kommer att ge upphov till måste tas hänsyn till. Med tanke på att Sverige redan har ett betydande el-överskott och att den befintliga elproduktionen är till ca 98% CO2 neutral och att i stortsätt inga fossila bränslen används torde uttalande som ”miljövänlig el från vindkraftverk” som återkommer på flera ställen i utställningshandlingen vara uppenbart felaktiga.

(Energilunch 6 Maj 2009”Ett vindkraftverk på nätet är bättre än tio i skogen” Kjell Jansson, VD Svensk Energi)

 

Att ”andra värden och möjligheter påverkas” är givetvis helt uppenbart vid stora vindkrafts etableringar. Om stora delar av kommunens skogs och naturområden förvandlas till industriområden är detta en självklar konsekvens, erfarenheter från bl.a Hishult visar detta.

 

Den vindkraft som etableras ska så långt möjligt uppfattas som ett naturligt inslag i harmoni med landskapet, syftande till att förse kommunen med miljövänlig energi.

 

Att vindkraftverk i denna omfattning och storlek skulle uppfattas som ett naturligt inslag i harmoni med landskapet faller givetvis på sin egen orimlighet.

 

Stor emfas har därför lagts på att under framtagandet av vindbruksplanen samråda med kommunens invånare, liksom med intresseföreningar, markägare, grannkommuner och andra som har synpunkter på hur och var vindkraftutbyggnad kan ske.

 

Samråd med kommunens invånare har inte skett enligt MB (Miljöbalken SFS1998:808 6 Kap. 4§) att annonsering skett i lokaltidning och i kommunens informations tidning har hävdats.  Att kräva av medborgarna att de skall läsa en lokaltidning eller att de skall ta del av informations tidning från kommunen är helt orimligt och strider både mot MB och Aarhuskonventionen.

Kristianstads Kommuns informations tidning delas ut efter postnummer i kommunen, många som bor vi gränsen till andra kommuner och har andra postnummer och har således inte fått informationen.

Att intresseföreningar blivit informerade är felaktigt, en rad byalag och lokala miljöföreningar har inte blivit kontaktade.

Däremot har exploatörer och större markägare blivit direkt kontaktade.

 

1.2

Vindbruksplanen behandlar endast vindkraftutbyggnad på land; alltså ej havsbaserad utbyggnad. Dock finns intressenter med avsikt att etablera vindkraft till havs inom kommunens gränser. Uppskattningsvis skulle en etablering på grundet Taggen kunna producera ca 1 TWh/år (1000 GWh/år). Då ligger en del av vindkraft-parken innanför Sölvesborgs kommungräns.

 

Havsbaserad vindkraft måste givetvis behandlas i en VBP en stor del av kommunen gränsar till Hanöbukten. Dessutom kommer Taggens produktion på ca 1TWh/år att överstiga hela Kristianstads elförbrukning. (http://www.taggenvindpark.se/)

 

1.3

Arbetet med att ta fram denna policy har bestått av två huvuddelar; dels av en inventering av förutsättningar för vindkraft genom en landskapsanalys och dels av en påbörjad lokal förankringsprocess hos allmänhet, vindkraft-intressenter, tjänstemän och politiker.

 

Som sagts ovan har den lokala förankringsprocessen hos allmänheten och föreningar  brister. Vindkraft-intressenter, tjänstemän och politiker verkar däremot vara informerade och delaktiga i processen.

 

1.5

Den vanligaste storleken på vindkraftverk som byggs på land idag ligger mellan 1,5 MW och 3 MW med totalhöjder (inkl turbinblad) på mellan 90 och 150 meter. Teknikutvecklingen innebär dock inte enbart att verken blir större och högre. De blir också effektivare vilket möjliggör god energiproduktion med hjälp av färre vindkraftverk. Samtidigt som verken blivit effektivare har också ljudbilden förändrats positivt då bullernivåerna sjunkit.

 

Att effektiviteten är större för vindkraftverk mellan 1,5 och 3 MW (i procent av märkeffekt) är direkt felaktigt, det är snarare tvärtom.

Att bullernivån sjunkit är också fel, tex ett Vestas V 90-2MW har en kärnbullernivå på 104 dB(A), Vestas V 90-3MW har en kärnbuller nivå på 109,4 dB(A) (alltså en nästan 100% ökning av upplevt ljud).  (Vestas General Specification V90 – 3.0 MW Item no.: 0000-5450 V02

2008-10-01 & V90 – 1.8/2.0 MW Item no.: 950019 V072008-05-05)

 

De vindkraftverk som referats till och som var de vanligaste när arbetena till VBP`en påbörjades var oftast inte större än 0,8MW. Kärnbullernivån på dessa ligger långt under de större verken,  ca 85-90 dB(A), dessutom genererares inte lågfrekventa ljud i samma omfattning som från de stora verken. Under de senaste åren har problemet med infraljud från stora viddkraftverk (+1.2MW)  blivit allt mer uppmärksammat. Den forskning som finns är bara i sin linda och de verk som refereras till är av relativt liten typ, dvs. under 0,8MW

Gör man en dB(C) (=hela frekvensspektrat) vägning på verk över 1.5MW kommer dB talet att öka betydligt över angivet dB(A) värde kontra de mindre verken. (se diagram Vestas V-80)

 

   

 

Exempel av 1/3 oktav frekvensspektrum från Vestas V80

 

2.1

Vindkartering utförd av professor Hans Bergström, Uppsala universitet 2006, revidering pågår.

 

Eftersom revidering pågår kan inte de äldre beräkningarna för medelvinden ligga till grund för lämpligheten av vindkraftsetableringar eller utpekandet av lämpliga områden.

Stora delar av vindkarteringen för södra Sverige har visat sig vara felaktig.

Eftersom resultat från mätmaster inte offentliggjorts och karteringen är felaktig bör inga slutsatser dras i utställningshandlingen angående vindförhållanden.

 

I kommunens inland ger skogen och den kuperade terrängen en vad man kallar ”ytskrovlighet” som ger mer turbulent vind. Det är omdiskuterat hur negativ denna effekt egentligen är.

 

Det är helt klarlagt att vindens turbulens över skogsmark har en negativ inverkan på vindkraftverkens produktion och påfrestningar på ingående komponenter i verken.

(Energimyndigheten ER2008:21)

Även bullernivån påverkas av turbulens troligen beroende på den ojämna vinden som accelererar och retarderar rotorvarvtalet med ökat buller från mekaniska komponenter som följd.

 

”Ljudemissionen för vindkraftverk bestäms vanligtvis för verk som står på plan slät mark.

Om ett verk placeras i kuperad skogig terräng är det inte otänkbart att luftens anströmning mot

rotorn blir mer turbulent och ojämn. Det kan leda till högre ljudalstring, vilket man bör vara

observant på i planeringen av anläggningen.” ( Naturvårdsverket Ljud från vindkraftverk Reviderad utgåva av rapp 6241 Koncept 26 feb 2009)

 

2.3.3

I Kristianstads kommun skapar Linderödsåsens nordostsluttning en stark rumslig avgränsning av slätten nedanför.

 

För landskapsbilden är detta avgörande, om det etableras 20st vkv i A 2 och 25st vkv i A4 området, som föreslås i utställningshandlingen, kommer i princip hela horisonten i väster sett från slätten att domineras av vindkraftverk. Höjden på dessa vkv kommer att vara ca 150m alltså mer än åsens höjd över slätten. Fotomontagen i utställningshandlingen och från projektörerna är missvisande, de 12 vindkraftverken i Hishult syns mycket påtagligt från hela Laholmsslätten ända bort till Halmstad.

 

Landmärken kan man kalla sådana företeelser i landskapet som är synliga på långt håll och/eller har en så stark karaktär eller signifikans att de utgör viktiga referenspunkter för människans orientering i landskapet. Det kan såväl röra sig om byggda element som naturliga formationer. Av de senare är åsarna/horstarna i söder och väster mycket viktiga.

 

Åsarna och andra höjder är mycket viktiga för uppfattningen av landskapet, på en relativt slätt mark anger de ett avslut av det aktuella landskapsrummet (jämför med ett helt slätt landskap utan avgränsande höjder) sett från stora delar av kommunen ger denna avgränsning av landskapsrummet en känsla av ett sammanhållet område med åsarna i väster och norr, med havet i öster.

Bryts dessa horisonter på åsarna av vindkraftverk som blir dubbla höjden av själva åsarna och dessutom roterar och på kvällen/natten blinkar med ett intensivt rött ljus kommer hela landskapsbilden att drastiskt förändras på ett för de flesta negativt sätt.

 

”Det Skånska landskapet skiljer sig i många avseenden från landet i övrigt. Slätterna är platta och utblickarna nästan oändliga, men det finns begränsningar också i dessa vida landskapsrum. Åsarna avgränsar slätterna, är väggar i rummen. Dessa stormorfologiska formationer betyder mycket för landskapsbilden i det i övrigt öppna landskapet. Flera av åsarna är av riksintresse för naturvård och friluftsliv ” (Från Bjäre till Österlen Skånska natur och kulturmiljöer, Länsstyrelsen i Kristianstads län 1996)

 

 

 

2.3.4

Ett landskap kan allmänt upplevas som visuellt känsligt av många anledningar. Det kan kanske vara därför att det har en ålderdomlig karaktär, eller för att det har något som gör det unikt ur någon aspekt. Det erbjuder kanske vackra utblickar eller är särskilt storslaget på något annat sätt. I extremt homogena landskap (t ex en vidsträckt hed) kan nya tillägg, som avviker från omgivningen, mycket lätt ta all uppmärksamhet och bryta den upplevda helheten. Även i komplexa, småbrutna landskap kan vissa nya tillägg lätt störa harmonin. Här är landskapet kanske framförallt känsligt för storskaliga tillägg, medan motsvarande ingrepp inte gör något större väsen av sig i ett vidsträckt, storskaligt landskap.

 

Denna slutsats är rimlig utifrån ett helhetsperspektiv, i slättlandskap med stora öppna ytor i form av odlad mark och gles bebyggelse utgör vindkraftverk numera ett nästan naturligt inslag. Vindkraftverken är ofta planerade intill större vägar, som därför redan är starkt påverkade av buller, marken de står på har inget rekreationsvärde eftersom de är uppodlad åkermark.

Vindkraftsverkens höjd är avsevärt lägre än de som planeras i skogsmark. Det visuella intrycket när hela vindkraftsverket syns och det att finns en horisont bakom gör att de lättare smälter in i landskapsbilden. I skogsmark och speciellt på åsar blir det visuella intrycket betydligt mer påtagligt, dels beroende på den erforderliga höjden och även att vi är vana att se skogshorisonten som ett naturligt avslut på landskapsrummet.

 

Mosaiklandskap uppe på Linderöds- och Nävlingeåsen:

Denna landskapskaraktär är varierande (har hög komplexitet) och huvudsakligen småskalig i sin struktur. Betade marker varvas med såväl mindre skogspartier som uppodlade fält. Topografin är relativt kuperad. Det finns bitvis intressen för natur- och kulturmiljövård i denna landskapskaraktär, som ofta även har rekreativa värden. Småskaligheten och den höga komplexiteten gör landskapsbilden tilltalande.

Även om karaktären har en viss småskalighet är denna inte så utpräglad att vindkraft skulle innebära en stor visuell skalkonflikt. Vindkraftverk uppe på åsarna kan komma att synas på långt avstånd, men samtidigt är detta ett logiskt läge med tanke på de åtminstone lokalt goda vindförhållandena.

 

Att landskapet på Linderödsåsen , Nävlingeåsen och de norra delarna av kommunen är huvudsakligen småskalig och med hög komplexitet till sin struktur är de flesta överens om. Att det skulle vara ett logiskt läge för vindkraftverk är dock mycket tveksamt med de argument som konsulten framför. Vindförhållanden och kartering är inte helt utredd, som nämnts tidigare, att 150 meter höga vindkraftverk i stora grupper inte skulle innebära en stor visuell effekt på grund av att inte småskaligheten inte skulle vara så utpräglad låter mycket märkligt och motsägelsefullt.

I alla andra sammanhang talas om ett bevarande av småskaligheten i skogs och mellanbyggderna. Intentionerna från kommunen och andra myndigheter har varit att främja en levande landsbygd med en ökad inflyttning och bibehållande av service i form av skolor etc.

Stora insatser har gjorts från Länsstyrelsen med stöd av direktiv och bidrag från EU att hålla landskapet öppet speciellt på hag och betes marker.

De hag och betesmarker som fortfarande brukas i kommunens skogs och mellanområden är unika i Skåne och har en stor attraktionskraft för både tillfälliga besökare, fritidshusägare, och inte minst de som bor där och de som brukar marken.

 

2.5

Vindkraften har som syfte att producera el på ett förnyelsebart och miljövänligt sätt, vilket i ett större perspektiv verkar i positiv riktning när det gäller att bevara värdefulla naturmiljöer.

 

Som sagts tidigare är miljövänligheten mycket tveksam. Att dessutom hävda att de kommer att bevara värdefulla naturmiljöer motsäger hela utställningshandlingen.

 

 

2.5.2

Inom område A4 finns endast någon enstaka stensättning.

 

Det finns ett flertal fossilåkrar och senare ruiner med odlingsrösen efter bosättningar inom området.

”Inom ett 9x3 km stort område kring Maltesholm, Östra Sönnarslöv och Borrestad finns en osedvanlig koncentration av fornlämningar”

(Från Bjäre till Österlen Skånska natur och kulturmiljöer, Länsstyrelsen i Kristianstads län 1996)

 

 

2.5.3

Områden som är av riksintresse för friluftslivet och s k tysta områden anses mindre lämpade för vindkraft; det innebär dock inte att vindkraft per automatik skulle vara omöjlig att etablera i de områden som redovisas

 

Om man i utställningshandlingen kan ange tysta område men sen säga att det inte per automatik skal vara tysta områden i framtiden motsäger man sig själv.

Tysta områden är mycket viktigt för alla, inte bara för de som bor där, det pågår ett omfattande arbete för att säkerställa och bibehålla dessa områden.

EU har givit direktiv, inom det nya miljömålet, till regeringarna i medlemsländerna, utredningar pågår  bl. a av Naturvårdsveket och Stockholms Universitet.

 

”Tillgången till tysta områden minskar. Det är lätt att förstöra en tyst miljö genom infrastrukturutbyggnad men ofta mycket svårt att reparera skadan. I natur- och friluftsområden dit man söker sig för rekreation och avkoppling är i princip alla ovidkommande ljud störande.”

(Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning. Naturvårdsverket 2003-08-14)

 

”Flera studier tyder på att vissa ljudmiljöer kan göra oss sjuka, även vid relativt låga ljudnivåer. Exempelvis har man funnit samband mellan trafikbuller och förhöjd risk för hjärt- kärlsjukdomar. Trafikbuller i skolmiljö tycks också minska barns skolprestation enligt vissa studier. Barn börjar uppvisa samma mönster som vuxna när det gäller hörselnedsättningar, något som Birgitta Berglund menar är illavarslande.
Decibelmätningar har visat sig vara ett alltför trubbigt instrument.”

”Särskilt förrädiskt är alltså det lågfrekventa bullret, som rör sig i långa höga vågor och inte låter sig stoppas av ett bullerplank. Man kan heller inte skydda sig genom att stoppa proppar i öronen eftersom hela kroppen tar in ljudet. Huvud och bröstkorg fungerar som en resonanslåda och sätter lungor och hjärta i svängningar.”(Professor Birgitta Berglund och Docent Mats E. Nilsson Stockholms universitet)

 

2.6

 

Regeringen har nyligen godkänt ett nytt nationellt planeringsmål för vindkraftens utbyggnad. Målet innebär att en årlig produktion på 30 TWh (varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs) ska vara möjlig år 2020. Det skulle innebära en ökning från dagens ca 800 verk till mellan 3000 och 6000 verk på land och till havs.

 

Verkningsgraden for Sveriges vindkraftverk är ca 22% av märkefekten.

Medel effektiviteten / verkningsgraden 2009-01-07 tom 2009-02-05 för Sveriges vindkraftverk var 19% ( Vattenfall driftsuppföljning av vindkraftverk , www.vindstat.nu)

För inlands kraftverk beräknas halva verkningsgraden jämfört med kustnära.

I exempel nedan räknar vi med 16% verkningsgard för inlands / skogs etableringar vilket troligen  är en för hög siffra.

Konsulten hävdar att mellan 3.000-6.000 vindkraftverk  skulle producera 30 TWh/år.

Om 7.000 vindkraftverk med märkeffekt av 2MW byggs, främst i Sveriges inland, skulle produktionen bli: 14GW x 8.760 (h/år) x 0.16 = 19.622GW=19,6TWh/år

Alltså behövs minst 7.000st vindkraftverk på land för att komma upp till rammålet om 20TWh/år landbaserad produktion.

Verk över 2-2.3 MW kan inte användas i inlandet på grund av otillräckliga och turbulenta vindförhållanden. 3MW (se kärnbullernivåer nämnda tidigare) verk skulle heller inte gå att etablera i södra Sveriges inland om bullerkraven skall hållas, framförallt inte i en så tättbefolkad kommun som Kristianstad.

Att Länsstyrelsen så sent som 25/8-09 hävdat på information för politiker och tjänstemän att endast 4.000st vindkraftverk behövs för att uppnå rammålet och att därmed Skånes nationella del skulle bli ca 400st är direkt vilseledande. (Göran Fagerström 25/8-09 Länsstyrelsens information i Kristianstad)

 

Skåne län har under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö antagit det regionala delmålet 2 TWh/år, främst baserat på en utbyggnad till havs.

 

Målet att 2 TWh/år skall produceras i Skåne län kommer att med råge uppfyllas om den planerade vindkraftsparken på Taggen 1 TWh/år och Kriegers flak 2,6TW/år  byggs. Med den befintliga etableringen i Öresund (Lillgrund) och de planerade på bl a Taggen kommer elproduktionen enligt projektörerna att vida överstiga målet med 2 MW/h år. Därför finns inget behov av en utbyggnad av vindkraft på land, speciellt inte i skogsområden med den förhållandevis lilla produktion och de extremt stora miljöpåverkningar som detta ger upphov till.

 

Energimyndigheten har enligt 3 kap 8 § miljöbalken fastslagit områden av riksintresse för vindkraften. Syftet med dessa områden är att vindintresset här ska få en större tyngd i förhållande till andra intressen som kan hindra vindkraftsutbyggnad, samtidigt som vindintresset får större tyngd vid avvägningen mellan olika intressen. För Kristianstads kommun finns nu två utpekade riksintresseområden; ett på land vid Maltesholm och grundet Taggen till havs. Maltesholmsområdet finns utpekat i vindbruksplanen med beteckningen A4 som ett område lämpligt för större etableringar av verk.

 

Att Maltesholmsorådet (A4) utpekats som riksintresse av Energimyndigheten bygger troligen på den felaktiga vindkarteringen som Uppsala Universitet utfört.

Med de nya forskningsresultat som framkommit i många rapporter om vindkraftsetableringar i skogsmark hade troligen inte Maltesholmsorådet (A4) utpekats som riksintresse.

Riksintresset är utpekat av Energimyndigheten och har inget stöd av Kristianstad kommun, inga beslut har fattats av kommunen, diskussioner med Länsstyrelsen har enbart förts med tjänstemän i kommunen. Riksintresset verkar att vara utpekat i samråd (eller efter påtryckningar) med markägaren/arrendatorn.

 

3.1

Har ni pratat med folk angående åsarnas känslighet?

 

Det finns ett generellt stort instämmande i land-skapsanalysens tålighetsbedömningar vad gäller vindkraftetablering på åsarna.

 

Detta är uttalande är felaktigt, ingen diskussion har förts med folk eller föreningar och byalag på åsarna. Att hävda att det finns ett stort generellt instämmande i landskapsanalysen angående tålighetsbedömningen kan uppfattas som direkt kränkande eftersom ingen diskussion förts med berörda parter.

 

 

Vem kommer att få bygga i de större områden som utpekas som lämpliga?

 

 

Vid en genomgång av markägostrukturen vad gäller de områden som har goda förutsättningar för en vind-kraftsutbyggnad kan vi konstatera att det i de flesta områden är ett stort antal mindre markägare som berörs, i några områden är det större markägare.

 

I de flesta fall är det ett fåtal större markägare/gods som kan dra ekonomisk nytta av eventuella vindkraftsetableringar.

 

Diskuterar man någonsin folkhälsofrågor?

 

negativa hälsoeffekter. Den forskning som bedrivs på området visar att få människor i dagsläget störs av ljud från vindkraftverk. Störningen av människors välbe-finnande relaterat till vindkraftljud kan dock öka om den visuella effekten av vindkraftverk i närmiljön upp-levs negativ. Risken för störning ökar också om perso-nen har en negativ inställning till bullerkällan. Infraljud (ljud med frekvenser under det hörbara frekvensområ-det d.v.s. under 20 Hz) har inte visat sig förorsaka några kända effekter på människors hälsa.

Det finns ett flertal forskningsrapporter som visar att buller från vindkraftverk utgör ett stort problem för människor som bor upp till 3 km från större vindkraftsetableringar.

(Effects of the wind profile at night on wind turbine sound, G.P. van den Berg, University of Groningen, Nijenborgh 4, 9747 AG Groningen, Netherlands)

(Simple guidelines for siting wind turbines to prevent health risks, George W. Kamperman, Richard R. James, NOISE CON 20082008 July 28-31)

 

 

Att människors inställning till bullerkällan skulle spela in torde vara av underordnad betydelse, är man störd av buller spelar det ingen roll vad som genererar bullret.

Det är helt klarlagt att lågfrekvent buller orsakar hälsoproblem, stora resurser läggs ned på att minimera skadeverkningarna av lågfrekvent buller i bl a kontorsmiljöer och skolor, bullerkällan här är ofta ventilationssystem.

 (Professor Birgitta Berglund och Docent Mats E. Nilsson Stockholms universitet) Se sid 6

 

3.3

Därför har den politiska styrgrupp som övervakat vind-bruksplanens framtagande konfronterats med följande frågor:

Svaret från styrgruppen har varit att kommunen har en uttalad ambition att bidra till ett hållbart samhälle, där miljövänlig energiproduktion är en viktig del. Målet är att Kristianstad ska vara en fossilbränslefri kommun. Vindkraftintresset måste därför väga tungt i förhållande till andra intressen.

 

Det framgår inte i för allmänheten tillgängliga dokument att en politisk styrgrupp funnits.

Att denna grupp uttalar sig om kommunens ambitioner och det faktiska tillståndet för energiproduktion är anmärkningsvärt.

Kristianstad kommun och övriga Sverige har ingen elproduktion från fossila bränslen, frånsett utbyggandet av gasturbiner i bl. a Malmö vars syfte troligen är att reglera den planerade vindkraftsutbyggnaden, att inte skilja elproduktion med övrig energiproduktion är troligen baserat på okunskap och missförstånd.

Den största fossilbränsle baserade energiproduktionen utgörs av bränsle (diesel och bensin) i transportsektorn.

 

3.3.2

I diskussionen är det också viktigt att beakta hur situationen ser ut i kommunen idag vad gäller elkonsumtionen. Kristianstads kommun förbrukar totalt ca 1 TWh/år (1000 GWh/år) sammantaget inom alla sektorer. Hushållen står för den enskilt största posten vilket inkluderar både hushållsel och el för uppvärmning av bostaden.

 

Enligt Vattenfall mf kommer den planerade vindkraftsetableringen på Taggen att producera 1 TWh/år. Taggen kommer alltså att producera hela kommunens elbehov.

Vidare kan effektiviseringar bidra till en avsevärda minskingar av el och övrig energi konsumtion till en ringa kostnad och utan de mycket allvarliga miljökonsekvenser en storskalig vindkraftsutbyggnad på land ger upphov till.

(Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:110)

 

4.1

En viktig målsättning är att se till att ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör och att göra detta på ett sätt så att vindenergin i kommunen utnyttjas optimalt.

 

Om man vill utnyttja vinden optimalt och på ett långsiktigt hållbart sätt finns bara ett sätt. Vindkraftverken måste etableras i områden med god tillgång på jämna vindar dvs havsbaserat.

Att bygga vindkraftverk på land och speciellt i skogsområden på åsarna är ingen hållbar eller effektiv lösning. Vindförhållandena i skogsmark har visat sig inte stämma med beräkningarna, vinden är turbulent vilket innebär en ojämn produktion och även ett större slitage på mekaniska komponenter i vindkraftverken.

 

 

 

Vindbruksplanen ska bidra till en god hushållning såväl med vindenergin som med andra resurser.

 

En god hushållning med andra resurser innebär att alla aspekter skall vägas in. De stora miljökonsekvenser som större vindkraftetableringar i tysta områden och i områden som är opåverkade av industriell verksamhet måste tas hänsyn till.

Att etablera vindkraftverk i dessa oråden kommer leda till att dessa områden får ses som förlorade i avseende av en levande landsbygd, rekreation för människor, ekonomisk katastrof för många som bor och verkar där, omöjliggörande av lokal utveckling av företag framförallt inom turistnäringen.

 

Vindbruksplanen bör ge utrymme i landskapet för en så stor del som möjligt av de 1000 GWh som erfordras för att täcka kommunens elförbrukning.

 

Återigen Taggen kommer att producera 1 TWh/år ,alltså mer än kommunens elkonsumtion.

 

4.2

A-områden (gröna ytor) är sådana områden som har mycket goda förutsättningar för att härbärgera vindkraftetableringar. Här föreligger heller inga allvarliga konflikter med motstående intressen (givetvis kan det vid närmare studier visa sig föreligga detaljerade bevarandevärden, såsom exempelvis nyckelbiotoper och fornlämningar). Detta är områden där det är viktigt att vindkraftsintresset inte skadas genom utveckling av andra intressen,

t ex genom tillkomsten av ny bebyggelse eller rekreationsområden. Det är även viktigt att den vindkraftsutbyggnad som görs, planeras på ett sätt så att god hushållning med vindenergiresursen uppnås. Samtidigt är det önskvärt att vindkraftverk eller grupper av vindkraftverk placeras så att de ansluter till i landskapet befintliga strukturer.

 

Att det i A-områden som utpekads i vindbruksplanen inte finns motstående intressen eller allvarliga konflikter stämmer inte. Det har det stora protesterna från människor boende där visat.

Speciellt runt Huaröd med områden A2, A4 och B3 närmast.

Studier utförda visar att vindkraftsetableringar inte bör genomdrivas om befolknings protester blir för stora.

” Den fjärde och sista situationen, som vi kallar konflikt och avbrott, är när befolkningens protester blir så kraftfulla att möjligheterna att utveckla vindkraften i området är små under överskådlig framtid”

”Slutsats: Driv inte igenom projekt i områden med stort motstånd.”

(Erfarenheter av vindkraftsetablering Förankring, acceptans och motstånd, Mikael Klintman och Åsa Waldo Lunds universitet, Naturvårdsverket Rapport 5866 2008)

 

Att god hushållning med vindresurserna i A-områden på åsarna skulle vara fallet motsäges av många erfarna experter, tex B. Simmingsköld Eolus Vind (muntligen Östanå möte angående planerad vindkraft i Ö Göinge k:n13 september 2009), problem med turbulent vind och en för dålig verkningsgrad bevisar att det inte är lönsamt att etablera vindkraftverk i skogsmiljö.

Att konsulten konstaterar att vindkraftsintresset inte får skadas av andra intressen visar en total brist på verklighetsförankring och förståelse av de förutsättningar som finns i de berörda områdena.

Att nämna eventuella konflikter i form av nyckelbiotoper och fornlämningar är givetvis korrekt. Men att inte överhuvudtaget inte hänsyn till eller nämna att det faktiskt bor ganska många människor i dessa områden har helt utelämnats i resonemanget.

Detta måste vara själva kärnfrågan, är det rimligt att för en försvinnande liten elproduktion från vindkraftverk i dessa områden, offra de boendes livskvalitet och omöjliggöra en fortsatt utveckling av landsbygden i kommunen, att konsulten utgått från ansökningar från de stora markägarna i utpekandet av A-områden är uppenbart. 

 

4.3.3

Område A2

Området utgörs av landskapskaraktären ”Mosaiklandskap uppe på Linderödsåsen och Nävlingeåsen”, vilken i landskapsbildsanalysen bedömts som visuellt tålig. Östra delen av området berörs av riksintresse för friluftslivet. En vandringsled går igenom området, vilket bör beaktas vid vindkraftetablering.

Årsmedelvinden i största delen av området ligger mellan 7 och 8 m/s. Området bedöms kunna rymma ca 20 vindkraftverk i storleksordningen 2-3 MW.

Vindkraftgrupper bör med fördel orienteras så att de understryker den huvudsakliga riktningen hos åsslutt-ningen (NV-SO).

 

Att beteckna landskapet som visuellt tåligt talar mot bättre vetande, tidigare fotomontage har visat sig felaktiga, erfarenheter från bl. a Hishult visar detta.

Konsulten hävdar att 20 st 2-3 MW vindkraftverk kan rymmas inom området.

Enligt tillverkarna av vindkraftverken är det praktiskt omöjligt att etablera 3 MW vindkraftverk i skogsmiljö. Ingenstans i utställningshandlingen finns en analys av tekniska möjligheter av etableringar av vindkraftverk i denna storlek, ändå tas det som fakta.

Alla tillverkare av vindkraftverk avråder bestämt från etableringar av så stora verk i skogsmark. Hur konsulten dragit sina slutsatser framgår inte.

 

Område A4

Området utgörs av landskapskaraktären ”Mosaiklandskap uppe på Linderödsåsen och Nävlingeåsen”, vilken i landskapsbildsanalysen bedömts som visuellt tålig. Inga uttalade bevarandeintressen föreligger i området. Området är utpekat som riksintresse för energiproduktion – vindkraft.

Årsmedelvinden i största delen av området ligger mellan 7 och 7,5 m/s, längst i nordväst mellan 7,5 och 8 m/s. Området bedöms kunna rymma ca 25 vindkraftverk i storleksordningen 2-3 MW.

 

Samma kommentar som till A-2 orådet. Beräkningarna för vindförhållandena är under revidering. Att konsulten ändå hävdar årsmedelvind med faktiska tal är mycket anmärkningsvärt med tanke på att de konsekvenser det kan medföra i form av en stor mängd uttjänta vindkraftverk som kan bli stående om inte verksamhetutövaren får ekonomi att serva och underhålla verken, med eventuella konkurser som följd .

Turbulensförhållande som uppstår över skog tas inte heller upp.

Att A4 området skulle kunna hysa 25 st 2-3MW vindkraftverk måste för att uppfylla kraven på 40dB(A) vid bostäder innebära en omfattande inlösen av bostäder.

A4 området innefattar stora delar av Ilnestorp, Elmhults skog (Hörby kommun) ligger i gränsen, stora delar av dessa områden och även Stensma och Huaröd kommer att ligga långt över 40dB(A) om konsultens slutsatser genomförs.

 

4.4.3

Område B3

Området utgörs av landskapskaraktären ”Mosaiklandskap uppe på Linderödsåsen och Nävlingeåsen”, vilka i landskapsbildsanalysen bedömts som visuellt tåliga. Inga uttalade bevarandeintressen föreligger inom området, men det gränsar till riksintresseområde för naturvård i väster och söder.

Årsmedelvinden i området ligger mellan 7 och 7,5 m/s.

Område B4

Området utgörs av landskapskaraktären ”Mosaiklandskap uppe på Linderödsåsen och Nävlingeåsen”, vilken i landskapsbildsanalysen bedömts som visuellt tålig. Området berörs av riksintresse avseende naturvård och gränsar till två naturreservat, varav det ena också har förordnande om landskapsbildsskydd. Genom området rinner Vramsån, vars dalgång är avsatt som Natura 2000-område. Etablering är olämpligt i anslutning till detta Natura 2000-område.

Årsmedelvinden i största delen av området ligger mellan 7 och 7,5 m/s, i ett mindre område i söder mellan 7,5 och 8 m/s.

 

Samma kommentar och slutsats som tidigare (A2 och A4)

 .